Så, har bockat av det mesta av min "att-göra"-lista för idag :)

Dagens föräldrautbildning var lite udda. Vår barnmorska visade först en kort film om livet hemma efter BB, som fick det att framstå som att den tiden kommer bli alldeles underbar och rosafluffig. Barn som var ungefär 6-7 år gamla intervjuades där de fick berätta hur det var att vara bebisar och vara i sin mammas mage.

"Det var mörkt, klabbigt och trångt i mammas mage"
"När jag var bejbis drack jag bara välling, mjölk. För jag hade inga tänder"
"Nu kan jag prata, innan sa jag bara Ga-ga! Min kompis lillasyster la spaghetti i sitt glas,hihihi"

Jag kommer inte ihåg något vettigt från den filmen, tyckte den var urusel. Dessutom filmade de ett spädbarn som skrek hjärtskärande och det låg på sängen. Inte mitt på sängen, utan långt ner vid fotändan och kanten, obevakat! Hur tänker de som gjorde filmen då? Är det värt att riskera ett spädbarns säkerhet för att få lite "dramatiska bilder" när det är hungrigt (som för övrigt kallades för stormen i filmen. Hunger=storm, tutte=solsken. HAHA) ??! Herregud...

Sedan snackade barnmorskan om samlivet, hur man skulle vårda kärleken med sin partner, så att barnet/barnen inte tar upp all ens tid. Hon förespråkade snabbisar på toaletten när barnen sover. Yeah...