I morse gick min mormor bort...

Hur ska man känna? Jag vet inte riktigt hur jag ska reagera.. Jag tänker mest på min mamma.
Jag tänker mycket på pappa idag också. Men mest på mamma, min fina mamma.

Min mormor är polska. Född på landsbygden, en liten gård med mycket mark. Där fanns inga traktorer, allt gjordes för hand, eller med hästens hjälp. På gården finns hönor, en ilsken tupp, hundar, katter, 2 kossor och en arbetshäst. Hon gick med huckle, kjol och var så där rund som en mormor ska vara.

Jag minns hur hon bakade polska munkar, när hon körde häst o vagn. Andra minnen är när hon högg halsen av hönan vi skulle ha till middag. (Nej, det är inget traumatiskt minne, det var så man gjorde, var helt normalt). Varje söndag skulle vi till kyrkan, ty mormor var strikt katolik och väldigt konservativ. Jag tror hon aldrig någonsin burit ett par byxor..

Även om det inte är många minnen jag har av henne, så är de flesta ändå fina. Hon var en seg, liten gumma, då de sista åren drabbades hon av tre hjärnblödningar, men den sista vann över henne.

Vila i frid, babcia

Hey, det är rätt uppenbart hur jag kommer dö..