Jag vet inte vilket respons jag ska ge. Ska jag börja storgråta?
Fast då blir folk bara illa till mods..
Jag känner mig så kall, elak när jag inte gråter.
Som om jag inte bryr mig.

Hur ska man reagera? Hur fan ska jag svara  på alla frågor, berätta hur det är, och sedan finna mig i det?
Jag vill ju inte, jag vill inte landa.
Jag vill inte inse faktum.
Att det har verkligen har hänt.

Jag känner mig egoistiskt med. Jag koncentrerar mig på annat. Nu syftar jag inte på skolan.
Det hade varit iförsig nästan förståerligt.
Men... Jag tänker på annat.

Jag gör saker som är fel. Tänker fel. Agerar fel, fel, fel.
Jag är förvirrad. Så jävla förvirrad.

Och ingen skulle förstå.

/m