Det är ju bara osagda ord
PUBLICERAT: 2010-01-21 // 22:02:56
UNDER: ❤ Marias vardag
Har tusen hemligheter. Är det hemligheter ens? Det är bara osagda ord.
Känns som om alla jag känner börjar bli främlingar. Jag blir lika chockad varje gång när folk har förändrats, varför hänger jag inte med? Varför pratar jag inte mer med er alla?
Varför sitter jag här ensam och tycker synd om mig själv? Allt är ju mitt fel när det är jag som drar mig bort. Hör aldrig av mig. Frågar aldrig. Pratar knappt.
Det finns så mycket jag bär som skulle behövas luftas. Skulle behöva andra perspektiv på saker och ting. Ärliga åsikter. Någon som rycker tag i mig och ber mig vakna.
Jag minns när jag kunde prata om allt. Var jag ledsen så fanns det alltid någon att prata med. Idag vet jag inte ens längre vad det är som tynger mig.
Jag är väl rädd.
Vem är du? Vem är jag?
Känns som om alla jag känner börjar bli främlingar. Jag blir lika chockad varje gång när folk har förändrats, varför hänger jag inte med? Varför pratar jag inte mer med er alla?
Varför sitter jag här ensam och tycker synd om mig själv? Allt är ju mitt fel när det är jag som drar mig bort. Hör aldrig av mig. Frågar aldrig. Pratar knappt.
Det finns så mycket jag bär som skulle behövas luftas. Skulle behöva andra perspektiv på saker och ting. Ärliga åsikter. Någon som rycker tag i mig och ber mig vakna.
Jag minns när jag kunde prata om allt. Var jag ledsen så fanns det alltid någon att prata med. Idag vet jag inte ens längre vad det är som tynger mig.
Jag är väl rädd.
Vem är du? Vem är jag?
Kommentarer
Trackback