Jag kan inte fatta det! Jag var ju med och tävlade i World of Shapes tävling FitnessFighten. Idag kom länken upp på de som tagit sig till final. Jag scrollar neråt för att se alla tuffa människor som gjort helt otroliga förändringar, tills jag ser att den allra sista bilden är på mig. PÅ MIG!!!

 

Jag är så jäkla glad just nu jag kan inte fatta det! Vilken pepp, vilken bekräftelse! :D

 

Vill börja att med vill jag tacka World of Shape! Genom er har jag funnit motivationen till ett hälsosammare liv! Jag vill även tacka min nyfunna vän Jeanette Svensson, som svettades tillsammans med mig på gymmet. Att ha en träningskompis är guld värt – man kunde inte smita undan och man kunde bolla tankar med.

Första gången jag hörde talas om FitnessFighten var i oktober 2011. Min svärmors man deltog och vann. Jag funderade sedan dess ifall jag själv skulle delta, men jag hade många ursäkter. Hur skulle en småbarnsmamma hinna få ihop dagarna med husrenovering, jobb, två ettåringar OCH träning?? Till slut tog jag tjuren vid hornen och anmälde mig till julis program. Det var nu eller aldrig. Ett beslut som jag aldrig kommer ångra!

Det har varit en tuff månad. Mitt största problem var maten – min fästman är den som brukar stå framför spisen. Men nu skulle jag laga maten, väga och räkna kalorier. Dessutom är jag en riktig godisgris, så i mitten av månaden gjorde sig sockerabstinensen märkbar när jag skrek på mikrovågsugnen… Till min hjälp hade jag ett anteckningsblock där jag skrev ner allt jag ätit och hur många kalorier det innehöll. Det underlättade mycket! Den sista veckan vågade jag lägga undan anteckningsblocket och vägde endast maten, då jag har numera ett rätt bra hum om hur mycket de olika råvarorna innehåller. Innan FF tyckte jag det var tråkigt att laga mat, men nu är det roligt! Varför krångla till det, när det enkla är minst lika gott?

När jag ser tillbaka på träningen kan jag se det positiva! Första dagen orkade jag springa totalt två minuter av tio. Sista veckan travade jag på i 8,5 minuter i 11 km/h. Mitt mål var att klara två km på 15 min och den sista dagen krossade jag mitt mål när jag stoppade löpbandet på 11,5 minuter!
Tidigare klarade jag inte av att göra två armhävningar på raken, idag kör jag alla repetitioner på en gång. Självklart har det stundtals varit fruktansvärt jobbigt och man har varit omotiverad att ta sig till gymmet, men jag gav inte upp utan tränade varenda dag. Endast en dag tränade jag hemma. Det lönade sig att vara envis och jag fick resultat jag inte ens hoppats på!

Jag är så glad över denna månad, den har förändrat min syn på kost och träning samt fått mig att inse att jag visst får in en timmes träning om dagen, trots alla mina tidigare ursäkter! Det gjorde mig gott att få egentid och göra någonting egoistiskt. Träningen gjorde jag enbart för min egen skull, men jag vet att det även gynnar min fästman och våra tvillingpojkar. Idag är jag en mycket piggare, gladare och starkare person. Nog ser jag ut som en flaxande idiot på löpbandet, men jag ser nog dummare ut jäsandes i soffan!

Ja, jag saknade mitt godis, min glass och all fet mat denna månad. Men vad åt jag på den första lediga dagen? Fitnessfight-köttbullar!

Tack, tack, tack World of Shape, Jeanette och alla andra Fitnessfightare!

”Don’t run away from challenges. Run over them.”
“Everyday is one step closer”

 

Resultat för Maria Fors: Vikt: -3 kg Midjemått: -11 cm Vilopuls: -14 slag/minut

 

 

Självklart får ni jättegärna rösta på mig ♥

Första inskolningsveckan är över! Vad fort det gick! Barnen stormtrivs verkligen. Förskolepersonalen är redan charmade ;) Caspian och Nathanael är ju så artiga, så när de är klara med någonting, t ex gungat fördigt eller ätit upp maten så klappar de i händerna och säger "tack tack!". Även om de får någonting, t ex frukt eller leksak. Hehe, mina sötnosar. De verkar också fungera bra med de andra barnen, vilket känns skönt. Jag har varit lite orolig att de ska vara för hårdhänta...

 

Det verkar som om personalen också har väldigt bra koll på vem som är vem. Men det ser man fort, när man lärt sig deras olika ljud, minuttryck och kännetecken. :)

 

Nästa vecka ska de skolas in lite till, sedan är det nog klart!
Jag hoppas bara att jag hittar ett till mindre jobb så man kan få lämna barnen lite oftare (inte två dagar varannan vecka) på förskolan, så de får träffa andra barn och leka. De trivs ju så, dessutom skadar det aldrig med ett extra tillskott i kassan.

Nåväl, inte händer det mycket här inte. Jaaa, jag vet! Jag säger det väl i varje inlägg nu!

Äh, jag orkar helt enkelt inte. Fastnar framför facebook istället. Fyfan vad många timmar man har slösat bort på den sidan... Heh.

 

Tänkte berätta att idag var vi på förskolan. Första inskolningsdagen. Det gick hur bra som helst :) Nathanael hade inte som helst problem med att kila iväg och leka med andra barn. Caspian stod vid sidan om och var lite blyg till en början, hängde lite på mig och Robin, men så småningom vågade han sig iväg också. Så roligt!
I morgon ska vi vara med igen, jag ser framemot det så mycket!

 

Pedagogerna är jättetrevliga och avdelningen är väldigt mysig. Är inte orolig alls! Redan på onsdag ska vi lämna de ensamma på dagis en stund. Jag vet att lämningen kommer bli lite jobbig, då de har en del separationsångest, men det brukar gå över rätt fort :)

 

Så nu vet ni detta! :)

 

 

 

 

 

Senaste muggen! "Amir"

 

 

En av mina favortiter. "Rose"

 

   

Piggar alltid upp ens morgon! "Meera" 

 

 

Min första XL-mugg. "Folklore" 

 

 

 

Perfekta koppen för Russian Earl Grey! "Babushika"

 

Jepp, jag samlar på XL-muggar. ;)

Men jag har ett krav! Alla ska ha svart botten i motivet.
Indiska har ju verkligen vackra koppar, inte bara XL-muggarna. Jag skulle nog plocka med mig hem allt porslin,

men då skulle väl Robin få slag, haha.

Just nu letar jag efter en snygg tekanna, har fortfarande inte hittat

nån som faller mig i smaken.. Jäklar vad kräsen man kan vara ;)