Idag kilade jag och Robin ut på en liten promenad med småkillarna. Robin tog täten med vagnen och det tog inte lång tid innan jag sackade efter. Jag pinnade på så gott jag kunde, men det kändes som om en gammal tant skulle kunna gå förbi mig! Jisses, jag har verkligen tappat min kondis...

Hur som helst, idag hade vi ett litet möte på kommunens socialkontor. Visade sig att papprena vi skrev på i höstas gäller bara för en bebis. Så vi fick göra om samma procedur med faderskapsintyg och sånt. Det lilla mötet som inte skulle tagit mer än fem minuter, dröjde nog till 20 minuter, minst! Alla tanter på avdelningen skulle titta ner i vagnen, oja sig över hur söta de var, över hur mycket hår de hade och ställa en massa frågor om det var pojkar eller flickor, hur gamla de var, etc. Visst kände man sig sjukt stolt då över mina små mirakel! :)

På vägen hem blev det en snabbis in på ICA för att fylla på blöjförrådet (det går åt ett paket blöjor om dagen, vilka bajsmaskiner, haha!). Tanten i kassan blev jätteglad när hon såg mig, och jag tror hon drabbades av akut mundiarré... Hon kände igen mig (inte så konstigt, jag är väl det rundaste som gått på två ben i ICA i Svenljunga) Hon skulle också titta på pojkarna, så hon lämnade sin kassa. Haha, kan tänka mig att de som stod bakom mig och Robin i kön inte blev jätteglada! Haha, vilken uppmärksamhet de stjäl :)